Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter : SRHR i Sverige 2017

Hjälpa ensamstående tjejer turkiska

En medveten familjepolitik inleddes i vårt land i mitten på talet. Mot bakgrund av världsdepressionen och arbetslöshetskrisen — inträdde en stark intensifiering av den sociala reformpolitiken. Några uppmärksam- made undersökningar hade påvisat den fattigdom och de dåliga bostadsförhål- landen som rådde hos de breda folk— lagren. Samtidigt framväxte en ny syn på samhällets resurser att föra en ak— tiv konjunkturpolitik för att motverka arbetslösheten genom åtgärder som syf- tade till att stärka köpkraften och sti- mulera varuproduktionen. Möjlighe- terna att genom en stimulering av bo- stadsbyggnadsverksamheten uppnå en ökad sysselsättning betonades särskilt starkt. Den sociala reformviljan och önskan att finna objekt för krisbekämpande ekonomiska ingrepp fick sin utlösning, då makarna Myrdals bok Kris i befolk- ningsfrågan på ett chockartat sätt bringade det allvarliga befolkningsläget till den allmänna opinionens medve- tande.

13. Vårdpolitiska konsekvenser 13.1 Vårdpolitiska jämlikhetsmål

Folkhälsomyndigheten är ansvarig för nationell samordning samt kunskapsuppbyggnad inom sexuell och reproduktiv heja och rättigheter SRHR i Sverige. Vi ansvarar även för att följa utvecklingen på området. Sommaren fick Folkhälsomyndigheten inom uppdrag att genomföra en befolkningsbaserad inhemsk enkätstudie på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Denna publikation innehåller resultaten från undersökningen och syftet tillsammans rapporten är att öka kunskapen samt därigenom skapa bättre förutsättningar för en effektivt folkhälsoarbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

1954. ÅRS FAMILJ EUTREDNING

HS arbetet bör mot denna bakgrund inriktas mot att: Belysa möjligheter och begränsningari att kartlägga och analysera befolkningens hälsotillstånd som underlag för planering och fastställande avseende inriktning och fördelning av hälso- och sjukvårdens insatser. Syftet med denna rapport är således att belysa potential och begräns- ningar att i praktiken utnyttja hälsodata som underlag för hälso- och sjukvårdens planering såväl nationellt såsom på sjukvårds- och primärvårds- områdesnivå. Den skall också klarlägga vilka ytterligare förbättringar av hälsodata, som är av strategisk betydelse för att vidareutveckla en behovsbaserad planering av förebyggande; behandlande, rehabiliterande samt omvårdande insatser. Med hälsodata avses inom detta sammanhang fakta om hälsorisker samt hälsoförhållanden. Fakta kan tex vara hurdan hälsorisker och hälsoförhållanden fördelar sig inom befolkningen efter geografiska, socioekono- miska alternativt demografiska indelningar eller hur vård efterfrågas och utnyttjas relaterat till hälsoproblem. Flera viktiga kvaliteter i värden som betonas i HSL, exempelvis trygghet, integritet samt självbestämmande, är mycket svåra att kvantifiera och mäta med hjälp av reguljära statistik- och informationssystem. Registerdata och konklusion från intervjuundersökningar och dylikt måste eftersom kompletteras med direkt dialog med befolkningen.

7. Andningsorganens sjukdomar 7.1 Förekomst och fördelning 7.2 Hälsorisker

Tabell 4. Vårdnadshavarens och dagbarnvårdarens bostadsstandard. Dagbamvårdarens bostadsstandard vårdnadshavarens Priv. De föräldrar såsom ordnat barntill- synen i hemmet alternativt va-rs barn saknar tillsyn av vuxen person är när det gäller rumsantal bättre rustade än för- äldrar tillsammans barn i familjedaghem bi- lagetabell XV, sid. Någon uppseende- väckan-de avvikelse av detta sker inte i någon tillsynsform utom när det gäller föräldrar tillsammans barn i kommunala familjedaghem. Förklaringen mot detta torde helt kunna tillskrivas det faktum att där återfinns en större andel s. Detta styrks av dom resultat som redovisas i bilagetabell XVI, sid.



Leave a comment

Your email address will not be published.